Musik och dess påverkan under träning

Hur mycket tänker DU på den musik som spelas på gym? På de pass du går på? vad lyssnar du på under din träning?

För min egen del varierar det väldigt. Jag är för evigt förlorad i pojkbandens värld och lyssnar gärna på trallvänliga låtar under mina egna träningspass – technodunk går bort då det snabba tempot stressar mig som oftast, medan jag inför mina egna pass som jag leder får tänka till lite mer.

Under min spinningutbildning var det en tjej som även hon skulle börja instruera, men redan var instruktör inom dans, att var det något vi skulle tänka till på så var det just musiken. Och det mantrat har följt mig sedan dess.

I runda slängor skulle jag säga att jag lägger minst 30-40 timmar på att hitta rätt musik och sedan justera och mixa tills jag är 100% nöjd. Om jag nu blir det.

Musik handlar inte bara om att få till rätt tempo, kadens eller BPM. Det handlar om låttexter, känslor som ska förmedlas, förväntningar som skall byggas upp och framför allt så skall en timme med musik innehålla något för alla. Hur många gånger har man inte varit på ett pass som rent träningsmässigt varit jättebra men där musiken inte har tilltalat dig och av den anledningen har du inte heller gått tillbaka? Jag minns ganska många sådana händelser.

Jag gör alltid iordning en skiss på själva passet, dvs hur många klättringar, raksträckor eller intervaller den skall innehålla. Bestämmer om det ska vara snabb eller långsam klättning osv.

Därefter börjar låtletandet. Någon radiodänga brukar slinka med men många gånger börjar det just med en radiodänga för att sedan gå vidare med den artisten på Spotify och hitta fler låtar som inte är lika kända.

Jag varvar alla musikstilar, utesluter inget. Samma med språk, vill gärna ha minst en låt som inte är på svenska eller engelska på mina pass. Samma sak med etnicitet/kön. Både kvinnliga och manliga artister/grupper. En enda stor härlig mix.

Det jag försöker tänka på är självklart låttexterna, att även de skall tilltala mina motionärer. Det får inte bli provocerande eller på något sätt motbjudande.

I måndags när M inkasserade sin födelsedagspresent i form av U2 konsert i Globen tänkte jag mycket på hur musiken kan påverka oss och hur artister, inte minst Bono, kan påverka sina fans genom att uppmärksamma men också provocera. Stundtals väldigt sårbart och privat för att i nästa sekund tala om världsepidemier och fläta samman allt i en helhet genom musiken. Väldigt känslosamt vissa stunder kan jag lova! Så långt lovar jag att inte gå på mina pass men jag lovar att det finns en tanke bakom varje låt som spelas under den timmen du spenderar med mig i spinningsalen!

   
    
 

Bono (och bandet) lyckades förmedla mycket under deras dryga två timmar på scenen. Allt från Nordirland till Syrien och Afrika. Jag beundrar honom för det engagemang han har och att han nyttjar sin position till att förbättra världen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s