Charlie 3 månader och ärligt om (3 barns-) mammakroppen

I lördags fyllde så vår nykomling 3 månader. Tre månader som känns som en evighet och han känns så himla stor, så med liksom.

Idag har vi varit på BVC och fått de 2 sprutor vaccin (vi har valt att följa det allmänna vaccinationsprogrammet med alla våra barn) samt ett vaccin mot ROTA-viruset som tas via munnen i flytande form. Glad var väl det minsta Charlie var efter att ha blivit stucken i bägge låren, han reagerade med att sova i stort sett hela dagen med undantag för matpauser, för att tidigare ikväll vakna med lite feber. En dos Alvedon fick ner det och i skrivande stund har han återigen slocknat, för natten den här gången, och vi får lite lugn och ro i huset.

3 månader har således gått sedan den natten då Charlie bestämde sig för att komma ut. Jag ryser fortfarande av tanken på min förlossning, den var kaotisk men slutade så bra. Mer om det kommer inom kort då jag filar på en förlossningsberättelse. Men om vi ser rent fysiskt till kroppen så är den berättelsen från egentligen början av graviditeten fram till nu helt fantastisk.

Att kunna gå upp närmare 20 kilo i vikt utan att få ont i större grad (mina fogar krånglade lite men inget som jag inte överlevde) och sedan kunna återhämta sig i den takt jag har gjort, det är tacksamt.

Jag tänker ofta på hur det hade varit om jag av någon anledning inte hade tränat alls under graviditeten, hur hade jag mått? Hur hade förlossningen blivit – för den var väldigt fysiskt ansträngande och framför allt återhämtningen? Inte hade jag väl klarat mig lika bra som nu? Jag tror inte det.


Så här ser jag ut 3 månader och 2 dagar efter förlossningen, färdigtränad efter ett styrkepass här hemma ikväll. Sakta men säkert närmar jag mig ursprungsformen, om än något omformad, för helt 100 ursprungsformen blir man inte, inte om man ser till utseende i alla fall. Men jag har ingen brådska. Jag är lyckligt lottad som har träningen som min stora passion, min drivkraft och samtidigt är det träningen som får mig att orka.

För just orka, det är tufft det här med bebisar (klart jag visste det efter 2 bebisar tidigare men denna trea är ingen annan lik). Charlie är av skrikvarianten och är inte den lättaste jämt. Jag har aldrig burit så mycket på något av våra stora barn och jag har nog aldrig heller gråtit så mycket av trötthet som nu. Trötthet i den mentala tröttheten då man står som handlingsförlamad och vaggar omkring dagtid med en bebis som dragits med magknip i stort sett sedan födseln. Att varje gång akuta magknipet kommer undra vad det var jag ätit nu – jag lusläser samtliga innehållsförteckningar och äter mjölkfritt och har uteslutit kaffe – och vem annars kan man klandra än sig själv. Lägg därtill det eviga kräket som kommer i tid och otid (så länge han går upp i vikt så är det inte reflux säger BVC – har nu fått ok på att läkartid är nästa grej om det inte förbättras inom 2 veckor trots alla receptfria mediciner) så är den guldkantade föräldraledigheten inte så himla kul alltid.

Mitt i allt detta är jag otroligt tacksam över att ha våra storbarn. Hade vi fått Charlie som första barn hade jag nog varit klar där. Nu överlappas skriket lite av att han får hänga med överallt, jag har inte alltid tid att älta så mycket utan skriker han så är det bärselen som gäller, eller vagnen, eller bilstolen och ibland så blir han inte tyst vad jag än gör.

Och ni som undrar hur jag/vi orkar? Vi har valt det här själva och skulle ALDRIG byta ut det här mot något annat. Så klart, en ständigt glad Charlie vore trevligt men jisses vilka stunder vi har med honom när han väl vänder sitt glada ansikte till och gapskrattar när man pruttar med munnen på hans mage eller stoltheten när han veckan före sin tremånadersdag vänder sig från rygg till mage. Storbarnen avgudar sin lillebror och det får mig att spricka av stolthet.

Allt detta får mig att orka. Min starka kropp, min familj och skrikbebisen i sig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s