Tankar om föräldraledighet – tredje gången gillt

Efter en dag på språng landar jag hemma ”långt bort i stan” med man och barn och njuter. Njuter av lugnet, att få vara föräldraledig – bara fokusera på att vara mamma åt våra tre små. För även om det är tack vare Charlie som jag är hemma en längre tid är det fortfarande de två något äldre som behöver mig som mest just nu. Jag tänker att ska man skaffa en sladdis är åldern på storbarnen perfekt just nu; tillräckligt stora för att vara självgående med allt basic men fortfarande små nog för att behöva mig. Dubbel lycka även om det är slitsamt stundtals.

syskonen-2016

Lisa skrev ett långt inlägg om det här med att vara föräldraledig igen, även hon är hemma med en ”sladdis” precis som jag. Och visst är det väl så att jag uppskattar det lite extra. På alla sätt och vis. Att få ett tredje barn var inget jag tog för givet även om jag inte är lastgammal, men tankarna om att det inte behövde gå vägen fanns där hela tiden. Så någonstans är jag först och främst väldigt ödmjuk inför det faktum att vi fick äran att bli föräldrar ännu en gång. Kanske är det även därför jag njuter extra mycket just nu. För det här är absolut sista gången. Så här tänker jag i alla fall.

Det grundläggande

Jag behöver inte lägga särskilt mycket tankeverksamhet på hur bebis mår, vilka blöjor vi ska köpa, om han ska sova med eller utan täcke och så vidare. Det bara blir. Vilket fungerar jättebra. Vi känner oss trygga där. Annat var det med Felix, vår förstfödde. Jag minns hur vi satt, M och jag, handlingsförlamade med en skrikande bebis som uppenbarligen inte fick i sig tillräckligt med mat och när vi väl tog till oss mod och gav honom nappflaskan med ersättning och han tystnade. Knappt så vi vågade säga att jag inte ammade då det var så laddat då. de två andra gångerna har detta fungerat ypperligt men jag har full förståelse för dem som inte ammar eller kan av olika anledningar – det är inget att skam beläggas för.

Syskon

Det är stor skillnad på att ha en 3 åring och en nyfödd än att ha en nyfödd och en snart  8-åring respektive 10 åring hemma. Vi förväntar oss ingen hjälp av våra stora men det är mer regel än undantag att de tar med sig Charlie in på sina rum eller ligger på lekmattan på golvet och myser med honom så att vi faktiskt kan laga den där middagen i lugn och ro. Eller det faktum att jag snabbt kan springa in på ICA och handla den där litern med mjölk som fattas och storbarnet/barnen kan sitta kvar i bilen med lillebror den stunden istället för att jag ska släpa på sovande bebis i babyskydd med ett trött storbarn i hasorna. Det praktiska blir lite lättare….

Vardagen

…Samtidigt som taxiverksamheten för de större är desto mer omfattande. Vi har inte mindre än 3 olika föreningar som barnen är aktiva i, 2 i fotboll och 1 ishockey vilket innebär ett visst fram och tillbakakörande många av veckans dagar. Lägg till matcher på helgerna och ni inser att bebis nummer 3 får helt enkelt infinna sig i att hänga med. Det är tidiga mornar, sovande plockas man upp ur sängen – förflyttas till bilstolen och frukosten ammas antingen i ett omklädningsrum eller en ishallscafeteria, avbytarbås vid fotbollsplan är också beprövat – och lite mat kan man äta sittandes i en vagn så länge det inte ösregnar eller blåser halv storm ute. Samma sak med sovrutiner kvällstid. Jag söker självklart se till att vi är hemma till sovdags som just nu infaller runt 19.30-tiden men om det inte går är matrutinerna desamma borta som hemma och oftast kan vi bara flytta över Charlie från bilstol till säng utan större drama.

Norah var i stort sett likadan, hon somnade när hon var trött. Var det var rent geografiskt var mindre viktigt i sammanhanget. Felix däremot vill ha rutiner och sover helst i en säng. Antar att han är ett typiskt första barn, lite söndercurlad.

Jaget

Jag själv då? Jo, mindre stressad helt klart. Kanske beror det på att vi bor längre ut från stan och alla måsten och jag njuter på ett helt annat sätt nu. Jag har ingen mammagrupp, inga BVC-bebisgrupper eller andra egentligen i närheten som är föräldralediga utan umgås jag med vänner så är det med MINA vänner och då hakar Charlie med helt enkelt. Jag minns kyrkans barntimmar, öppna förskolan och alla mammagrupper jag hängde i med storbarnen. Nu. Not so much. Det lockar inte och den lilla tid jag ju faktiskt har själv utan storbarnen lägger jag på sådant som jag värdesätter. Som mig själv och mina vänner jag redan har. Och så tränar jag. Och vi babysimmar. Då är vi sociala nog. Jag bestämmer, inte bebis helt enkelt.

Sedan är det faktiskt riktigt underbart härligt att bara kunna ligga kvar i soffan en hel dag och inte göra något alls. Det hade mitt mentala inte klarat av med barn nummer 1 eller 2 för den delen. Jag var alldeles för rastlös för det. Nu är det sista gången och jag passar på att njuta extra av det.

 

 

 

Annonser

One Reply to “Tankar om föräldraledighet – tredje gången gillt”

  1. Ja – det är verkligen annorlunda på många sätt, och mycket till det bättre. Mer avslappnat. Jag läser några bloggar av yngre mammor som jag fastnat för bara för att de skulle få bebis samtidigt (så lite inne i världen är jag igen antar jag haha) – och det är som att kastas tillbaka 5 år vilket inte känns ett dugg lockande. Så jag antar att jag mer läser för att känna kontrasterna. 🙂

    Sen ang. att bara hänga på så är det ju verkligen så – men nu när Meja är lite äldre tycker jag att det är lite jobbigare. T.ex tisdagar när Stella har både ridning och fotboll, och vi behöver dra till ridningen mitt i Mejas sovtid – som nu är mer regelbunden – så är det jobbigt för henne och med det alla. Och dålig dagsrutin ger sämre nätter – och nu har vi ju fått smak på att sova igen. Hehe. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s